"när du kom innanför dörren igår såg jag hur fin form du fått på din kropp. det syns jätteväl och du ändras varje gång vi ses. det var bara 2 veckor sen senast jag såg dig och du har förändrats mycket bara sen dess. du är så jävla sexig och vacker. det var du innan också, men du blir mer sexig för varje dag. jag tycker du är jätteduktig, gumman som orkar hålla på som du gör. det är nog många som skulle gett upp för länge sen, men inte du. du är så jävla duktig"

så sa D till mig igår när vi låg och kramades i sängen. sen gav han mig en lång kyss och log mot mig. blev så otroligt glad för hans ord. för att han engarerar sig så mycket i mitt liv. kände mig själv riktigt snygg när jag skulle möta upp honom i fredags. köpte en jeansskjorta för några månader sen, inför när jag hade tappat i vikt, för den passade inte alls då. jag fick knappt på mig den. i fredags när jag kollade kläder så tänkte jag "hm, ska jag prova denna kanske? den kanske sitter bra nu" när jag såg jeansskjortan hänga i garderoben. drog på mig den och den satt superbra! den enda gången jag själv märker skillnad på att min kropp blir smalare och fastare är på kläder. & denna jeansskjorta gjorde min dag!

har tagit beslutet av slopa min våg. vågen gör mig cp. man blir manisk, för man ställer sig på den oftare än va jag egentligen får för min PT. jag går ju ner i vikt och ökar i muskler, men jag förstår inte det, tack vare min våg. klart man blir ledsen och arg när man stått still på samma vikt i flera veckor.. men det stannade ju när jag började styrketräna. har märkt att jag krympt i cm på kroppen och det är måttbandet som kommer hjälpa mig härdanefter. jag ska till mina föräldrar i helgen, och dom bor 8 mil bort ungefär. ska lämna min våg där, och sen hämtar jag den när jag känner mig redo och kan hantera att inte ställa mig på vågen gång på gång längre. man blir så fixerad.

jag sätter inga viktmål nu härdanefter.. men nästa gång jag väger mig ska jag stå under en viss siffra, och jag ska ha kommit till en viss siffra på måttbandet också, runt min midja. jag vet inte vilken vikt jag kommer trivas i än, men jag längtar tills jag kommer dit. har en lång väg framför mig fortfarande men jag blir sporrad av att tänka på hur jag kommer se ut i sommar om jag fortsätter såhär.. eller om ett år f.r.o.m nu :) har redan förändrats mycket sen 8 november, då denna resa började.

i helgen har jag inte haft min fridag, för min PT förbjöd mig. inget måttband och ingen våg. det har varit jobbigt för jag har min mensvecka nu .. och då behöver jag choklad mer än nånsin. jag var lite grinig hos D för det, men jag håller ut, envis som man är. får ha min fridag på lördag då jag är hemma i finsjö och då får jag äta mammas goda mat, och självklart får jag välja vad jag helst vill äta, så gör mamma den maten :) jag ska stå för efterrätt har vi bestämt .. får se va jag bestämmer för något :)

som sagt, ingen våg. jag har ett mål till augusti. jag vill nå mitt stora mål tills dess, men jag vet inte om jag kommer komma dit. så mitt mål är att trivas med min vikt då. jag blir otrolit glad om jag gör det. blir mycket träning i vår/sommar på motionsspåret och många timmar i gymmet. jag ska fan komma till mitt mål, punkt slut!

träffade en bekant jag inte sett sen i oktober. hon bor också i mariannelund och hon visste att jag gått ner i vikt men vi har inte setts. hennes reaktion var väldigt rolig då hon skrek till och sa att hon inte kände igen mig. hon sa att det syntes SKITMYCKET att jag gått ner i vikt och att jag var skitsnygg. man blir så glad när man får höra sånt. det får en att vilja fortsätta bara ännu mer. det ger en otroligt mycket speciellt nu när man stått still så länge.